Idag har jag ramat in tavlan jag ropade hem den 2/4.
Jag tog en gammal ram. Lite kantstött och medfaren är den, men ändå en rejäl ram … och i mitt tycke passande till det gamla motivet.
Egentligen skulle jag haft en kraftigare passepartout, tillskuren med rätt sorts verktyg. Men man tager vad man haver, eller för att citera Cajsa Warg korrekt, ”man tager om man så hafva kan”. Så länge man fokuserar på motivet är det okej, och jag är inte kräsen när det gäller det här. Detta är bra mycket bättre än att den ligger nerpackad mellan kartongskivor.
Ramen innehöll från början en trasig och misshandlad kopia av Grindslanten. Ny tycker jag att ramen får tjäna ett bättre syfte 😉
